Loppen – upplägget kan avgöra

Även själva loppens upplägg har betydelse när det kommer till att välja rätt vinnare i travspel. Vissa hästar är ”speediga”, snabba och hetsiga, och når bäst resultat på kortdistanslopp. Andra är långsammare, men starka och uthålliga, och kommer mest till sin rätt i de längre loppen.
Utöver det spelar själva startspåret ofta en stor roll.

Längden på travloppen:
Kort distans; 1.640 meter
Medeldistans; 2.140 meter
Lång distans/Stayerlopp; 2.640 meter eller längre. Det längsta loppet i Sverige är 4.000 meter.
Loppen startas på ett av två möjliga sätt; autostart eller voltstart.

Loppen - upplägget kan avgöra

Voltstart är det när grupper om maximalt 15 hästar snurrar runt i cirklar på startbanan. Det är vanligast med två cirklar. En häst är i täten på varje volt och när startkommandot kommer ger sig hästarna i väg. Startkommandot är ”Klart, Ett, Två, KÖR”.

Statistiskt sett är spår 1 det absolut bästa spåret vid voltstart. 23 procent av vinnarna under 2009 hade startspår 1 totalt sett. Det näst bästa startspåret är 3 följt av startspår 2. De sämsta startspåren enligt statistiken är spår 12 följt av spår 11 och 10 vid voltstart. Men siffrorna varierar lite beroende på loppens distans. Läs mera i STC:s spårstatistik (klicka på Blanketter).

Själva startplaceringen för hästarna lottas inför loppen, oavsett startsätt.

Rent allmänt menar man att startspåret är särskilt viktigt på korta distanser. I de längre loppen har hästarna större chans att ”komma igen” från en sämre startposition.

Loppen - upplägget kan avgöra

Autostart kallas det när upp till 15 hästar ställer upp sig i två rader efter en sakta rullande bil med nedfällda vingar (ett ”staket” som fälls ned i bakänden på bilen). Det är åtta hästar i första raden bakom vingen och fyra i raden bakom. Bilen accelererar enligt ett bestämt schema och vid startlinjen kör bilen ifrån hästarna. Hästarna är alltså springande redan när starten går och med det ger lopp med autostart i regel snabbare sluttider.
Några travbanor har startbilar med vinklad vinge. Tanken är att ge hästarna med de sämsta framspåren en fördel. Anledningen är att det yttersta spåret (åttondespåret) har en fördel på 1,65 meter när starten går gentemot hästarna med de innersta spåren. Med en vinklad vinge får de fem innersta spåren en rak vinge medan de tre yttersta spåren får ta del av den vinklade vingen. Banorna som har anammat metoden är Bollnäs, Gävle, Halmstad, Jägersro, Romme och Rättvik.

Vid autostart är det spår 5 som ger flest vinnare totalt, 13 procent enligt statistiken för 2009. Näst bäst är spår 4 följt av spår 3, 2 och 1. De sämsta startspåren är spår 12 med 3 procent vinnare och spår 8 med 4 procent vinnare. Då är startspår 13, 14 och 15 borträknade. Samtliga dessa får nämligen 0 procent vinnare totalt, men det har att göra med att nästan alla autostartlopp inte har fler än 12 hästar startande.
Men även vid autostart varierar siffrorna en smula beroende på loppens distans.

Autostart anses som bäst för osäkra hästar. Samtidigt kan det höga tempot vid autostarter hetsa en del hästar till galopp.

När starten väl har gått ger sig fältet iväg. Någon häst lägger sig i ledningen – i spets – på innerspåret. De övriga ekipagen fördelar sig (oftast) i två ”filer” bakom och bredvid ledaren medan loppet går framåt.

Loppen - upplägget kan avgöra

Det är skillnad i vilken placering som passar vilken häst bäst. Några föredrar att ligga i spets, andra tar hellre ”rygg” på en annan häst, det vill säga ligger bakom en annan, tills det är dags för upploppet mot mål. Att trava i andraspår – i ytterspår – ett helt lopp är extra tungt eftersom de hästarna får springa längre. Ett varv blir cirka 15 meter längre för dem som ligger i ytterspår.

Att springa först utvändigt om ledaren är en särskilt utsatt position som upplevs som tuff och psykiskt jobbig av de flesta hästar. Därför kallas den positionen på banan för att ”ligga i dödens”.

upploppet – den sista raksträckan före mål – kommer så den sista striden om vinsten. Hästarna fördelar sig i ett bredare fält – fler ”filer” – och nu handlar det helt enkelt om vilka hästar som har krafter kvar och vem av dessa som är snabbast.

Ett antal regler styr loppen och det som händer i travloppen. Här kan du läsa en kort sammanfattning om reglerna och straffen om reglerna inte följs.

Loppen - upplägget kan avgöra

Ett ekipage i ett travlopp är detsamma som en häst och en kusk i en sulky bakom den för de flesta människor. Men det finns en travform, Monté, där kusken rider på travhästen. I Frankrike är Montéridning ganska populärt, men dit har vi ännu inte kommit i Sverige. Men ett tiotal lopp i månaden är ändå Montélopp även här.

Checklista (parentes = där hittar du informationen):
– Notera om hästen är startsnabb (egna ögon, experternas recensioner).
– Notera om hästen är känslig för startpositionen (läs/tolka i hästens statistik på ATG eller STC)
– Passar tempot och distansen hästen? (läs/tolka i hästens statistik på ATG eller STC)
– Är distansen ny för hästen? Då finns anledning att spela försiktigt. (läs hästens statistik på ATG eller STC)
– Har hästen haft tävlingsuppehåll? De flesta hästar behöver ”lopp i kroppen” innan de kommer igång. (läs hästens statistik på ATG eller STC)
– En häst som just tillfrisknat från sjukdom, fått vaccinering eller avmaskats har ofta nedsatt kapacitet en period. (travnyheter, experttidningars inför-lopp-intervjuer)

Vanliga uttryck:

Skräll: när oväntad häst vinner loppet. Vanligast på hösten och i lågkvalitetslopp, dubbelklasslopp, stolopp och i kallblodslopp.
Spik; att spela på en enda häst i ett lopp.
Dödens: att trava utvändigt om ledaren i ett lopp
Spets: att ligga i ledningen
Bakspår: de startspår som finns i andra raden vid start.

Kuriosa – storlopp att känna till:

Prix d´Amerique: körs på Vincennesbanan utanför Paris och det är hästar och kuskar från hela världen som deltar. Det kan vara världens största travlopp.
Namnet på loppet har sin grund i en tack-för-hjälpen-hyllning från fransmännen för amerikanernas insatser under det andra världskriget.
Hambletonian: ett travlopp för treåriga varmblodshästar på Meadowlands Racetracks i New Jersey, USA. Döpt efter en avelshingst som är förfader till de flesta travhästar, både i USA och i Sverige.

Elitloppet: körs varje år den sista söndagen i maj på Solvalla i Stockholm. 16 hästar bjuds in, 8 går till final.
Svenskt Travkriterium, kallas också Kriteriet: Treåriga hästar tävlar, efter att ha kvalat in genom försöksheat. Körs på Solvalla.
Svenskt Travderby, kallas också Derbyt: För fyraåriga hästar. Körs på Jägersro utanför Malmö. Kördes första gången 1928.


Åter travskolans startsida

Av: Susanne Landin

Loppen - upplägget kan avgöra Loppen - upplägget kan avgöra Loppen - upplägget kan avgöra

Loppen - upplägget kan avgöra Loppen - upplägget kan avgöra