Loppen - upplägget kan avgöra
Publicerad 2010-03-24 15:55
Även själva loppens upplägg har betydelse när det kommer till att välja
rätt vinnare i travspel. Vissa hästar är ”speediga”, snabba och hetsiga, och
når bäst resultat på kortdistanslopp. Andra är långsammare, men starka och
uthålliga, och kommer mest till sin rätt i de längre loppen.
Utöver det spelar själva startspåret ofta en stor roll.
Längden på travloppen:
- Kort distans; 1.640 meter
- Medeldistans; 2.140 meter
- Lång distans/Stayerlopp; 2.640 meter eller längre. Det längsta
loppet i Sverige är 4.000 meter.
Loppen startas på ett av två möjliga sätt; autostart
eller voltstart.
Voltstart är det när grupper om maximalt 15 hästar snurrar runt i
cirklar på startbanan. Det är vanligast med två cirklar. En häst är i täten
på varje volt och när startkommandot kommer ger sig hästarna i väg.
Startkommandot är ”Klart, Ett, Två, KÖR”.
Statistiskt sett är
spår 1 det absolut bästa spåret vid voltstart.
23 procent av vinnarna under 2009 hade startspår 1 totalt sett. Det näst
bästa startspåret är 3 följt av startspår 2. De sämsta startspåren enligt
statistiken är spår 12 följt av spår 11 och 10 vid voltstart. Men siffrorna
varierar lite beroende på loppens distans. Läs mera i
STC:s
spårstatistik (klicka på Blanketter).
Själva
startplaceringen för hästarna lottas inför loppen, oavsett
startsätt.
Rent allmänt menar man att startspåret är särskilt viktigt på korta
distanser. I de längre loppen har hästarna större chans att ”komma igen”
från en sämre startposition.
Autostart kallas det när upp till 15 hästar ställer upp sig i två rader
efter en sakta rullande bil med nedfällda vingar (ett ”staket” som fälls ned
i bakänden på bilen). Det är åtta hästar i första raden bakom vingen och
fyra i raden bakom. Bilen accelererar enligt ett bestämt schema och vid
startlinjen kör bilen ifrån hästarna. Hästarna är alltså springande redan
när starten går och med det ger lopp med autostart i regel snabbare
sluttider.
Några travbanor har startbilar med
vinklad vinge. Tanken är att
ge hästarna med de sämsta framspåren en fördel. Anledningen är att det
yttersta spåret (åttondespåret) har en fördel på 1,65 meter när starten går
gentemot hästarna med de innersta spåren. Med en vinklad vinge får de fem
innersta spåren en rak vinge medan de tre yttersta spåren får ta del av den
vinklade vingen. Banorna som har anammat metoden är Bollnäs, Gävle,
Halmstad, Jägersro, Romme och Rättvik.
Vid
autostart är det spår 5 som ger flest vinnare totalt, 13
procent enligt statistiken för 2009. Näst bäst är spår 4 följt av spår 3, 2
och 1. De sämsta startspåren är spår 12 med 3 procent vinnare och spår 8 med
4 procent vinnare. Då är startspår 13, 14 och 15 borträknade. Samtliga dessa
får nämligen 0 procent vinnare totalt, men det har att göra med att nästan
alla autostartlopp inte har fler än 12 hästar startande.
Men även vid autostart varierar siffrorna en smula beroende på loppens distans.
Autostart anses som bäst för osäkra hästar. Samtidigt kan det höga tempot vid
autostarter hetsa en del hästar till galopp.
När starten väl har gått ger sig fältet iväg. Någon häst lägger sig
i
ledningen - i spets - på innerspåret. De övriga ekipagen fördelar
sig (oftast) i två ”filer” bakom och bredvid ledaren medan loppet går
framåt.
Det är skillnad i vilken placering som passar vilken häst bäst. Några föredrar
att ligga i spets, andra
tar hellre ”rygg” på en annan
häst, det vill säga ligger bakom en annan, tills det är dags för upploppet
mot mål. Att trava i andraspår - i ytterspår - ett helt lopp är extra tungt
eftersom de hästarna får springa längre. Ett varv blir cirka 15 meter längre
för dem som ligger i ytterspår.
Att springa först utvändigt om ledaren är en särskilt utsatt position som
upplevs som tuff och psykiskt jobbig av de flesta hästar. Därför kallas den
positionen på banan för att
”ligga i dödens”.
På
upploppet - den sista raksträckan före mål - kommer så den
sista striden om vinsten. Hästarna fördelar sig i ett bredare fält - fler
”filer” - och nu handlar det helt enkelt om vilka hästar som har krafter
kvar och vem av dessa som är snabbast.
Ett antal regler styr loppen och det som händer i travloppen. Här kan du läsa
en kort sammanfattning om
reglerna
och straffen om reglerna inte följs.
Ett ekipage i ett travlopp är detsamma som en häst och en kusk i en sulky
bakom den för de flesta människor. Men det finns en travform,
Monté,
där kusken rider på travhästen. I Frankrike är Montéridning ganska populärt,
men dit har vi ännu inte kommit i Sverige. Men ett tiotal lopp i månaden är
ändå Montélopp även här.
Checklista (parentes = där hittar du informationen):
- Notera om hästen är startsnabb (egna ögon, experternas recensioner).
- Notera om hästen är känslig för startpositionen (läs/tolka i hästens
statistik på ATG eller STC)
- Passar tempot och distansen hästen? (läs/tolka i hästens statistik på ATG
eller STC)
- Är distansen ny för hästen? Då finns anledning att spela försiktigt. (läs
hästens statistik på ATG eller STC)
- Har hästen haft tävlingsuppehåll? De flesta hästar behöver ”lopp i kroppen”
innan de kommer igång. (läs hästens statistik på ATG eller STC)
- En häst som just tillfrisknat från sjukdom, fått vaccinering eller avmaskats
har ofta nedsatt kapacitet en period. (travnyheter, experttidningars
inför-lopp-intervjuer)
Vanliga uttryck:
Skräll: när oväntad häst vinner loppet. Vanligast på hösten och i
lågkvalitetslopp, dubbelklasslopp, stolopp och i kallblodslopp.
Spik; att spela på en enda häst i ett lopp.
Dödens: att trava utvändigt om ledaren i ett lopp
Spets: att ligga i ledningen
Bakspår: de startspår som finns i andra raden vid start.
|
Kuriosa - storlopp att känna till:
- Prix d´Amerique: körs på Vincennesbanan utanför Paris och det
är hästar och kuskar från hela världen som deltar. Det kan vara
världens största travlopp.
Namnet på loppet har sin grund i en tack-för-hjälpen-hyllning från
fransmännen för amerikanernas insatser under det andra världskriget.
- Hambletonian: ett travlopp för treåriga varmblodshästar på
Meadowlands Racetracks i New Jersey, USA. Döpt efter en avelshingst
som är förfader till de flesta travhästar, både i USA och i Sverige.
- Elitloppet: körs varje år den sista söndagen i maj på Solvalla i
Stockholm. 16 hästar bjuds in, 8 går till final.
- Svenskt Travkriterium, kallas också Kriteriet: Treåriga
hästar tävlar, efter att ha kvalat in genom försöksheat. Körs på
Solvalla.
- Svenskt Travderby, kallas också Derbyt: För fyraåriga
hästar. Körs på Jägersro utanför Malmö. Kördes första gången 1928.
|
Åter travskolans
startsida
Av: Susanne Landin
-
Detta innehåll är skapat av Guidens besökare
-
#1
Bra sida
-
#2
Tack så hemskt mycket för all information och tips
-
#3
Ligga i dödens blir längre om sulkyns är 1.6m breda går den yttre sulkyn Pix1.6=5.03m längre per kurva.Det är därför hästar får bättre tider i jänkarvagnar. De springer kortare väg ungefär 1m/kurva.Amerikanska kuskar ligger ner för att minska luftmotståndet inte lyfta hästen. Kusk med liten vikt o "yta" är optimalt om man vill ha bra tider.
-
#4
Varför voltstart i en del travlopp?
-
#5
resultat på voltstart - autostart i varje lopp,på varje häst skulle vara av intresse
Bra sida
Tack så hemskt mycket för all information och tips
Ligga i dödens blir längre om sulkyns är 1.6m breda går den yttre sulkyn Pix1.6=5.03m längre per kurva.Det är därför hästar får bättre tider i jänkarvagnar. De springer kortare väg ungefär 1m/kurva.Amerikanska kuskar ligger ner för att minska luftmotståndet inte lyfta hästen. Kusk med liten vikt o "yta" är optimalt om man vill ha bra tider.
Varför voltstart i en del travlopp?
resultat på voltstart - autostart i varje lopp,på varje häst skulle vara av intresse