L

L – uppfödaren Lennart Cedergrens tillnamn på flera av sina hästar.

Laborera – när en kusk/tränare inte får aktionen att stämma hos sin häst måste han oftast laborera, mixtra med hästens balans.

Ladda – när kusken satsar från start, provar för ledningen.

Lagerkrans – ikläds de vinnande hästarna efter de riktigt stora loppen.

Lallare – en dålig kusk (eller spelare…).

Lalle – Bergsåker-tränaren Lars-Göran Söderbergs smeknamn.

Landsorten – småbanor och mellanbanor, där konkurrensen är lättare, brukar av spelare kallas så. ”Har vunnit ett lopp på landsorten”.

Lapp – ett annat namn för kupong.

Lappen – f.d. Solvallatränaren Olle Lindqvists smeknamn.

Lasta – när hästarna går på sin transport för att åka till eller från banan. Även som spelterm: man gör ett hårt spel, ”lastar in på toton”.

Lat – hästen vill inte ta ut sig i loppen, den är lat. Trist spelobjekt.

Lavat – slang för ett uppgjort lopp.

Lax – vanligt uttryck bland spelare för en tusenlapp.

Ledningen – spetsen, fronten. Den som ligger först i loppet helt enkelt.

Leda volten – hästarna ett och åtta i voltstart ”leder” dom andra ekipagen till sina positioner inför starten. Ibland bestraffas någon för ”illa ledd volt” vilket betyder att alla hästar inte fått chansen från start.

Ledhjälp – somliga hästar, företrädesvis orutinerade sådana, behöver hjälp för att volta på rätt sätt. En person springer med och visar vägen.

Ledsna – när en häst ger upp, oftast efter ett tungt lopp. En humörsak.

Legolas – mycket framgångsrik travare på 80-talet. Tog 19 raka från debuten. Thomas Nilsson tränade.

Licens – tillstånd för att antingen bedriva träningsverksamhet eller för att köra häst i tävlingssammanhang. Proffstränare får A-licens, amatörer kallas B-tränare, osv.

Lifta – hänga med bakom hästar utan att göra något jobb själv.

Ligga lågt – kusken/tränaren tror inte så mycket på sin häst.

Lik – elakt smeknamn på en häst som är sämre än sämst. En hästägares mardrömsord.

Lilleman – Lars-Göran ”Forsberg. En av Guiden-tidningarnas grundare. Var skicklig amatörtränare/kusk (hög segerprocent) under sin verksamma tid.

Lindesberg – liten travbana i ”gnällbältet”. Kör cirka tio tävlingsdagar under sommarhalvåret, även V75 vartannat år. En trivsam idyll väl värd ett besök. Kallas Fornaboda.

Lindskog – f.d. sportchef på Jägersro och programledare i ”Vinnare” på TV4. Numera sportchef på Solvalla.

Linjelopp – lopp utskrivet utan tillägg. Alla på samma distans.

Linjestart – startmetod som ersätter utebliven autostart. Inträffar när startbilen inte fungerar. Hästarna rättar in sig framför en tänkt startbil och ska sen passera startlinjen samtidigt, precis som vid en riktig bilstart.

Linor – tömmarna. ”Kusken hade mycket sparat i linorna”.

Liten – häst som möter för tuffa hästar sägs vara ”liten i detta gäng”.

Lucka – fritt spurtutrymme. Ofta kan det vara svårt att få lucka från exempelvis rygg på ledaren eller tredje par invändigt.

Ludde – Jägersro-tränaren Lutfi Kolgjinis smeknamn.

Lunchdubbel – Dagens Dubbel men som avgörs vid lunchtid varje vardag.

Lungblödare – häst som får problem med lungblödningar när den ansträngs maximalt. Blir aldrig någon riktigt bra tävlingshäst.

Luring – otippad häst som är värd att se upp med.

Lus – elakt namn på en dålig häst. Spela aldrig på en lus.

Lusing – redig smäll med körspöet.

Lustempo – extremt lågt tempo. Snabbloppare i 1.20-fart till exempel.

Luta sig mot – hästen man spikar på V5, V65, V64, V75 eller Dagens Dubbel.

Lynnig – opålitlig häst. Gör som den vill. Går ej att lita på.

Lågklassigt – lopp utan några profiler. Ofta upplagt för skräll.

Lånekusk – kusk som kör en häst han inte själv tränar.

Långdistans – sträckor över 2.600 meter. På Åmåls 800 metersbana räknar man dock distansen 2.480 meter som långt lopp.

Långluffare – se långskubbare.

Långsida – sista bortre långsidan sveps ibland av ett friskt laddande ekipage. ”Hästen gick en redig långsida” betyder att hästen avancerade från köplats till tätkänning på mindre än 200 meter. Ganska ovanlig syn numera i dagens jämna och tuffa travsport.

Långskubbare – häst som gillar att kuta långa lopp, stayer. Hinner som regel inte med över kortare distanser.

Långspeedig – häst som kan bibehålla högsta fart en längre bit.

Långsvajs – populärt uttryck för extra långa körspön.

Långtradare – se långskubbare.

Långvagn – träningsvagn av längre modell, till skillnad mot den kortare tävlingssulkyn. Används främst vid lättare motionsarbeten.

L

Lädret – plånboken. ”Lira hela lädret” = spela allt man har.

Länsa undan – när en häst drar undan ensam, i stor ledning.

Läge – positionen från start. ”Startsnabba Ina Scot har innerspår, ett perfekt läge”. Tolftespår bedöms som ett uselt utgångsläge.

Längd – måttstock för en löpnings segermarginal. ”Vunnet med en längd” kan man läsa i resultatbörsen. En hästlängd är ca två meter.

Läpp – ytterst knapp segermarginal. Hästen vann med en läpp, en nos.

Lärling – person som är anställd hos en proffstränare och som i vanliga fall har ambitioner att så småningom själv bli proffs.

Lärlingslopp – lopp utskrivet enbart för lärlingskuskar. Ofta svårtippat eftersom lärlingarna sällan får köra riktigt bra hästar i den här typen av lopp.

Löpförstörare – en het häst (eller kusk) som sätter upp ett alldeles för högt tempo för klassen. Stör ritningarna för de andra ekipagen.

Löphuvud – häst med bra löphuvud ger sitt bästa i spurten och vinner ofta trots svårt löpningsförlopp. Häst med dåligt huvud ger sig däremot utan strid.

Löphäst – häst som tränar medelmåttligt och inte övertygar men som skärper till sig på allvar när det blir tävling och då blir som en ny häst.

K M