Artiklar

Nya grepp är aldrig fel men årets utformning av Sverigeloppet ser inte ut att bli någon direkt succé. 24 banor har i vanlig ordning en representant på Solvalla på onsdag den här veckan. De har i kvalificeringslopp förtjänat platsen och så långt kan väl allt vara i sin ordning. Men eftersom loppen körs öven den udda distansen 1140 auto så presenteras inga tider i programraden från aktuellt uttagningslopp.

Barfotainformationen är intressant. Spelarkollektivet vill ha den. STC införde nya regler för skoinfon i juli 2005. ”Det är av yttersta vikt att samtliga aktiva tar sitt ansvar och sköter sin del – för vår publiks skull!” skrev STC i det utskick som då gjordes. De aktiva visar dock i många stycken en ganska liten förståelse för detta.

Hur kan en vanligtvis sansad och alldeles utmärkt sportkrönikör så total missbedöma vad som försigår på Solvalla under Elitloppshelgen?

Jean Michel Bazire kallas för kungen av Vincennes. Vid tidigare svenska gästspel har JMB inte riktigt fått till det. I söndags visade han dock sin storhet genom två briljanta styrningar med elitloppsoutsidern L’Amiral Mauzun. Det är inte så vanligt att släppa ledningen knappa varvet från mål men det var ett genidrag som troligen blev både vinstgivande i försöket och humörbefrämjande inför finalen.

Helgen med stort H är här. Helgen då alla tränare ställt i ordning, sparat fötter, vässat i jobb och då nästan varje häst har en egen fanclub. Vi kommer att få leva med att en elitloppshelg aldrig blir lika välbesökt som förr. Därtill är det alldeles för enkelt att sitta någon annanstans och följa loppen. Men jag förstår mig ändå inte på dom som väljer bort den äkta livekänslan den här helgen. Sista helgen i maj utan livet från uteläktaren, trängseln framför densamma, och känslan mellan värmande kuskar och publiken går inte tillnärmelsevis att skapa i en direktspelslokal eller framför datorn.